Den egentliga stadsvisionen finns bara på finska (Mihin elämä tarttuu). Här följer i detta skede bara en del kommentarer och uppslag.
Vår stadsvision är ett försök att samla våra och andras tankar om stadsplaneringsideal. Då det är fråga om en process där vi bygger upp vår åskådning och kunskap om frågorna, kan det tänkas att texten vacklar litet mellan programförklaring och grundbok. Som grundlitteratur om stasplanering rekommenderas i alla fall i stället Asuinaluesuunnittelu av Jalkanen et al. (endast på finska, förslag på svensk litteratur mottages gärna). Denna är rik på grundkunskap och uppslag och ger en balanserat upplyst bild av de mål som ställs på modern stadsplanering. Den kan kritiseras för att det inte alltid görs klart för läsaren när det talas om ideal, konventioner respektive nödvändigt, externt givet, ont (t.ex. nödvändigheten att planera ekologiskt ohållbara trafikarrangemang), d.v.s. att den i sin strävan efter moderation och allmängiltighet i viss mån överslätar det faktum att det handlar om klart normativa föreskrifter. Vår vision bygger dessutom på mer specifik, för det mesta mer eller mindre klassisk, litteratur om särskilda problem, se litteraturlistan.
Märk väl att texten kan föränras från dag till dag. I den finska versionen är kap. 0 (inledningen) och 1 (urban stadsstruktur) någorlunda genomtänkta och färdiga som preliminär formulering, medan resten av kapitlen ännu existerar bara i primitiv form.
Här följer bara ett klotterplank …
Om det urbana:
Alla (delar av) stadsdelar behöver inte vara urbana i ordets "intensivaste" mening, så länge det inte betyder att den byggda miljön är platslös. I huvudstadsregionen och vårt land generellt är dock problemet (vilket är alllmänt erkänt) att stadsstrukturen är för splittrad. Detta för med sig att man överallt där det är möjligt bör ta fasta på egenskaper i miljön som innebär embryon till urbana förtätningar. Man kan inte bara anpassa det nya till den existerande miljön, utan man måste aktivt ingripa för att förändra kontexten (med respekt för det existerande). Man måste ha en helhetssyn på hur man kunde bygga upp fungerande urbana helheter med det minimala invånarantal som livnär elementär service. (Här har vi en länk till samhällstänkande: vad kunde göras för att vända utvecklingen mot allt större enheter och allt sämre bas- och närservice?)
Industriområden
Här kunde arkitekterna få härja fritt (alltså på de områden där endast för människor farlig verksamhet förekommer).
Övriga industriområden borde integreras med andra stadsfunktioner och de borde se vackra ut.