Ekologisk urbanisering av Helsingfors

1 Inledning
2 Ekologiskt hållbara stadsplaneringsprinciper
3 Sociala målsättningar
4 Problem förknippade med arkitekturen
5 Stadsvisionen: ett program för urban stadsplanering
6 Fallstudier
7 Program för genomdrivande av målsättningarna
8 Forskningsöversikt och litteratur


1 Inledning


Hur kunde Helsingfors stadsplanering uppfylla kraven på en strikt definierad ekologisk hållbarhet? Vad kunde invånarna få i motvikt till de förändringar i livsstil som den ekologiska hållbarheten förutsätter? Vi intresserar oss speciellt för de fysiska förutsättningarna för ett bättre stadsliv som den arkitektoniska planläggningen kan åstadkomma. I stadsplaneringsperspektiv blir frågan om hållbarhet och livskvalitet till en konkret fråga om hur stadens mark används kvadratmeter för kvadratmeter. Vi ställer oss kritiska till inflyttningen till Helsingfors, men begränsar oss här till frågan om hur tillväxten kan användas som en resurs för stadsbyggandet: hur den nya stadsstruktur som utvecklas kan berika vår urbana kultur och fungera ekologiskt och socialt ändamålsenligt.


Läs mer!


2 Ekologiskt hållbara stadsplaneringsprinciper


Inom stadsplaneringen är ett av de svåraste ekologiska problemen koldioxidutsläppen, då dessa påskyndar klimatförändringen. Utsläppen härrör bl.a. från biltrafiken och uppvärmningen av byggnader. Ett annat problem är det ”mekaniska” slitage som ibruktagandet av allt större arealer för mänsklig verksamhet innebär. Inom stadsplaneringen gäller det därför att minska trafikbehovet och att favorisera miljövänliga trafikformer. Man bör övergå från extensiv till intensiv markanvändning. Dessutom bör energisnålt byggande och boende gynnas. För att uppnå dessa målsättningar bör planläggningsprinciperna på alla nivåer revideras.


Läs mer!


3 Sociala målsättningar


Mindre arealer, energi och materia behövs om fler individer delar på existerande nyttigheter. Men en moderat gemenskapsstrategi är också socialt sett bättre än en individualistisk. En väldimensionerad, detaljrik och rumsligt intensiv miljö kan förena effektivitet med social funktionsduglighet och mänsklighet. Men dimensioneringen sker idag enligt krav som ställs för trafikleder, parkering och tekniska funktioner, i enlighet med byggnadsföretagens vinstmaximering och vissa negativa drag i den modernistiska arkitekturideologin. Ett annat problem gäller huruvida stadsborna alls vill ha en sådan miljö som vi förespråkar. Det beror på premisserna för diskussionen och en hurdan argumentation som krävs. Folk flest uttrycker sina önskemål – i gallupar eller genom köpbeslut – inom de snäva ramar som utbudet och den existerande stadsplaneringen ställer till buds. Genom god stadsplanering kan man erbjuda nya alternativa lösningar, t.ex. kombination av små lägenheter/arbetsrum med stora bostäder, ett rikare utbud av gemensamma utrymmen och billigare bostäder för bilfria hushåll. Det är i varje fall viktigt att fästa prislappar på klart oekologiska livsstilar i stället för att som nu externalisera kostnaderna och lämna räkningen åt efterkommande generationer och svagare individer (t.ex. barn och äldre).


Läs mer!


4 Problem förknippade med arkitekturen


Inom stadsplaneringen fästs större vikt vid tekniska och kvantitativt formulerbara normer än vid sådana som har att göra med social funktionsduglighet och trivsel – eller med ekologisk hållbarhet. Då arkitekterna försöker få stadsplaneringens komplexa pussel att gå ihop tenderar de att främst rikta sina ambitioner mot att få det hela att se hyfsat ut – rent estetiskt. En estetiskt tilltalande miljö kan ofta vid närmare analys visa sig rymma en optimal placering av olika funktioner, attraktiva rutter, vyer och platser lämpade för vistelse etc. Men estetiken kan också bli främmande för stora gruppers smak eller livet självt och reduceras till maktsymbolik eller teknologidyrkan. Ofta överbetonas planschestetik och fågelperspektiv i planeringen. Ifall arkitekturen uppfattas som ett estetiskt företag och estetiken som en smaksak som man inte kan argumentera om, då borde åtminstone en störe pluralism tillåtas. Det råder ett spänningsförhållande mellan traditionell stadsbyggnadskonst och modernismen med dess funktionalistiska anor. Strikt funktionsuppdelning, betoning av öppna vyer, räta linjer och minimalism rimmar illa med en strävan efter småskalighet och miljöer som lockar till vistelse och promenader. Inom arkitekturen har ingen verklig uppgörelse med 1960-talets enformiga industrialiserade byggande ägt rum. Därför fortsätter man inom stadsplaneringen – medvetet eller omedvetet – att ta död på staden.


Läs mer!


5 Stadsvisionen: ett program för urban stadsplanering


En version av Dodos stadsvision har (på finska) presenterats i rapporten Där livet kan slå rot (fi.: Mihin elämä tarttuu). I stadsvisionen sammanfattar vi tankar som presenterats om ekologiskt försvarlig och ”urban” stadsplanering och utvecklar vår egen arkitektur- och stadsplaneringssyn. Vi befattar oss med arkitektonisk planering på olika nivåer: bostäder, gårdar, gator, institutioner, grönområden och hela stadsstrukturen.

6 Fallstudier


6.1 Sumparn med omnejd


Vi granskar stadens planer kritiskt och skapar alternativa modeller för utbyggandet av det nuvarande hamnområdet Sumparn. (Nordsjöhamnen är ett ekologiskt tvivelaktigt projekt, främst för att det ytterligare stimulerar Helsingfors tillväxt.) Tanken är att lyfta fram vissa principiella egenskaper i stadsstrukturen och olika nivåer av den arkitektoniska planeringen som enligt vår syn är viktiga med tanke på ekologisk urbanisering av Helsingfors.


6.2 Förtäta Berghäll!


Idén att förtäta Berghäll är provokativ, då stadsdelen hör till de allra tätast befokade i Finland. Det är i alla fall ett faktum att Berghäll, speciellt Linjerna, är den del av innerstaden som lidit mest av 1960-talets ourbana planläggning och byggande. På många håll är gatu- och gårdsrummets stadsmässighet svagt utvecklad p.g.a. gapande hål i kvarteren, parkeringsfält intill gatorna, indragningar av hus från gatulinjen, impedimentartade gräsmattsremsor och allmän klumpighet i placering och formgivning av byggnader.


Genom tillbyggnad kunde dylika gaturum lappas och Berghälls sant urbana kvaliteter stärkas samtidigt som den sociala funktionsdugligheten och trivseln kunde öka. Ekologiskt sett är projektet i högsta grad försvarligt, eftersom trafikbehovet och behovet av ny infrastruktur minimeras då nya invånare får plats i centrum.


Om man kan påvisa möjligheten till och värdet av ekologisk urbanisering av denna krävande, färdigt täta och ekologiskt relativt sunda miljö, kan principen desto bättre försvaras i fråga om nya områden eller områden som är lättare att förtäta utan att trampa för många intressenter på tårna.


6.3 En gård


Här fokuserar vi på ett viktigt element i staden och stadslivet, nämligen gården. Vissa planläggare omfattar en syn enligt vilken gårdarna i innerstaden saknar en social funktion, dels för att de är för skuggiga, men framför allt för att innerstadsmänniskor inte önskar etablera grannkontakter, utan i stället söker sig till det mer offentliga och anonyma gatulivet.


Vår uppfattning är den motsatta. Innerstadens styrka ligger bl.a. i dess kapacitet att hysa helt olika slag av aktiviteter på kort avstånd från varandra. Detta beror förutom på folkmängden också på de klara avgränsningarna mellan olika fysiska rum, vilket åter skapar förutsättningar för olika slags sociala rum. Medan gatulivet är offentligt är gårdslivet halvoffentligt eller halvprivat. Här kan sociala kontakter skapas på ett annat sätt än i gatulivet. Men det förutsätter att vissa gemensamma funktioner finns på eller i anslutning till gården. Dessa tjänar samtidigt som förlängningar av den egna bostaden och kan höja boendestandarden utan att tära på plånboken eller miljön.

6.4 Studie av stadselement (Arabiastranden)


Här undersöker vi i vilken grad olika stadselement i en nybyggd miljö (Arabiastranden med omnejd) passar samman med vår stadsvision.


Bildserie från Arabiastranden.


6.5 Urbana förtätningar


Trots att vi i hög grad går in för effektivitet och urbana principer i stadsplaneringen är det inte önskvärt eller möjligt att förvandla hela förstadsområdet till innerstad. Ur social synvinkel och med tanke på olika invånargruppers trivsel är det viktigt att det existerar olika typer av stadsmiljöer. Rent principiellt skapar en mindre tät bebyggelse förutsättningar till självförsörjning genom trädgårdsodling, något som dock knappast någonsin sker i verkligheten. Ur ekologiskt perspektiv är det nödvändigt at minska på trafikbehovet, i synnerhet privatbilstrafiken, till och från avlägset belägna bostadsområden. Detta kunde ske genom att skapa ett hierarkiskt nätverk av småstadsartade ”urbana förtätningar” i förstadsområdet som förutom att erbjuda basservice också skulle förankra invånarna identitetsmässigt i sitt närområde.


 (Smakprov från Drumsö.)


7 Program för genomdrivande av målsättningarna


Finns det en klar uppfattning bland Helsingfors stadsplanerare om hur ekologisk hållbarhet och urban stadsplanering bör uppfattas? Om så är fallet, får principerna även stöd av planläggarnä Hur ställer sig beslutsfattare, invånaraktiva och andra aktörer till principernä


De intervjuer som genomfördes i samband med Dodos stadsplaneringsprojekts undersökning Där livet kan slå rot gav vid handen att ingen klar uppfattning om principerna om ekologisk hållbarhet och urban stadsplanering förekommer och att det principiella stöd som principerna i fråga ofta åtnjuter således är diffust till sitt innehåll. Här försöker vi precisera diskussionen och engagera större grupper i den.


Tanken har varit att i samband med detta projekt systematiskt ta upp principerna till diskussion och försöka vinna stöd för dem. Detta sker genom personliga kontakter, uttalanden i massmedier och genom ett eller flera seminarier. Arbetet har tills vidare långt gått ut på litteraturstudier, interna diskussioner och visualisering av stadsplaneringsprinciper. Under våren 2003 kommer detta arbete att kunna användas till att inleda en diskussion med stadens olika aktörer, främst stadsplanerare och medborgarorganisationer, om hur principerna om ekologisk hållbarhet och urban planering mer effektivt skall kunna tillämpas på stadsplaneringens olika nivåer.


8 Forskningsöversikt och litteratur


Forskningsprojekt


Ekopolis

  • Lapintie, Kimmo et al.: Ekopolis


    Tätt och lågt


  • Rikhard Manninen & Sari Puustinen: Tiivistä ja matalaa Helsingin seudulle


    Litteratur



    • Alexander, Christopher et al.: A Pattern Language
    • Gehl, Jan: Livet mellem husene
    • Jacobs, Jane: The Death and Life of Great American Cities
    • Lynch, Kevin: The Image of the City
    • Lynch, Kevin: A Theory of Good City Form
    • Nyman, Kaj: Husens språk
    • Relph, Edward: Place and Placelessness
    • Sitte, Camillo: Städtebau nach seinen künstlerischen Grundsätzen

    Tillbaka till förteckningen över Dodos stadsplaneringsprojekt.