Här illustrerar vi med exempel från Arabiastranden en del principer för ekologisk och urban planering. Den byggda miljön måste tillfredsställa strikta ekologiska kriterier (minskade koldioxidutsläpp etc.) och samtidigt vara trivsam och fungera socialt. Det är också viktigt att åstadkomma en direkt länk mellan dessa mål genom att skapa en livsmiljö som uppmuntrar till miljömedvetenhet och ansvarstagande. I vårt projekt Där livet kan slå rot ingick en beskrivning av Arabiastranden, men bara på ett allmänt plan, då knappast några hus ännu byggts då rapporten färdigställdes.
Arabiastranden kommer att sträcka sig som ett urbant horn ända fram till Gammelstaden, där Helsingfors först grundades. Den nya stadsdelen är belägen inom ett intressant halvurbant område, över vilket staden genom lämplig planering kan ”stärka sitt grepp”. Samtidigt är området känsligt, eftersom värdefull bebyggelse redan existerar här och det i motsats till anonyma förstadsområden är representerat på stadsbornas ”mentala karta”.
KARTA INFÖRS
Välkommen med på en kritisk tur in i det nya området!
Gatumiljöer
KARTA INFÖRS
ARABIAGATAN
Spårvagnen kommer att gå in i området via Arabiagatan. Gator som kröker sig är angenäma att promenera längs: de avslöjar sakta nya vyer och fotgängaren känner av gatans sug. Här anar man en fin naturvy genom den lilla springan mellan husen i slutet av gatan. Till höger ett tilltalande tegelhus, vars bottenvåning visserligen inte inhyser några butiker, men ändå genom sin utformning kommunicerar med gatan. Bostäderna med fönster ut mot gatan livar upp fotgängarens vandring.
Denna inbjudande port vid samma tegelhus lovar gott för Arabiastranden. Beträffande porten kan man ställa sig kritisk till ”estetik utan funktion” t.ex. i form av mastodontisk användning av material utan annan uppgift än estetisk inramning. (I detta avseende bryter numera ofta den mer monumentala modernismen, liksom också mycket bostadsbyggande, mot funktionalismens asketiska ideal.) Denna portkonstruktion är ändå inte överdriven, utan underordnar sig både närmiljön och stadsbyggandets tradition (och kan tjäna som stöd för klängväxter!). |
OFFENTLIG BYGGNAD? Byggnaden ovan är helt sluten för den som närmar sig stranden från Majstadshållet. Vad är nu dettä Är det fråga om någon speciell institution? Byggnaden visar sig vara ett studenthem och slutenheten förmodligen endast en estetisk idé hos arkitekten. Kommer man från stranden öppnar sig alla fönster mot en. Men bottenvåningen kommunicerar knappt alls med gatan. På sin höjd kan man ana någon bykmaskin genom fönstren som bildar smala springor i bottenvåningen. Arkitekturen underordnar sig inte stadsbildens och stadslivets krav, trots ingångarna med konst (syns ej på bilden). Ett för omgivningen likgiltigt konstverk i ensam majestät – trots det varma teglet. | Konstigt utformat studenthem |
PUNKTHUS SOM SLUTMOTIV Vandraren som lockats ända fram till gatans slut belönas med en vacker inramad utsikt. Tyvärr slutar den laglydiga vandrarens färd just här (se bilden till höger), på gränsen till strand- och naturparadiset. Skylten vittnar om det extrema behovet att markera revir, även där de inte naturligt kan förekomma. Avgränsningen i privat och offentligt är speciellt krävande där kvartersstrukturen löser upp sig. Om byggnadernas estetik: De notformigt dansande fönsterstaplarna är inte det urbanaste som finns (trots det delvisa vertikalmotivet), men å andra sidan löser den stramt slutna gatumiljön upp sig här, en idé som en friare modern estetik kan tänkas stöda. Bilarna dominerar det halvoffentliga rummet mellan punkthusen | TILLTRÄDE FÖRBJUDET (utom för svenskspråkiga) |
Gårdsmiljöer
KARTA INFÖRS
LYCKAD FÖRGÅRD
Snedställda byggnader tenderar att skapa oanvändbara rum, eftersom trottoarer liksom andra gatu- och gårdsfunktioner ofta upptar en bestämd bredd. Denna bild illustrerar ändå hur ”överlopps” rum som bildas genom en något friare placering av byggnaderna kan utnyttjas effektivt som kommunikativ yta mellan gata och gård/hus. Det enda som behövs är den lilla trappan från balkongen!
IMPEDIMENTARTAD ”FÖRGÅRD”
Denna bild av grannhuset visar ett motsatt förhållande. Ingen kan använda dessa få, men potentiellt betydelsefulla kvadratmetrar.
SE MEN INTE RÖRA |
Staketet på bilden uppe till vänster på denna omsorgsfullt färdigställda gård torde (förhoppningsvis) avlägsnas då gräsmattan stadgat sig, men gräsplätten på samma gård på bilden till höger får antagligen inte tillträde vare sig från den stenlagda gårdsplanen eller från bostäderna. Impediment ser ut att skapas med vett och vilja. Fastän ingenmansland som bildas av gröna plättar kan behaga ögat slösas samtidigt värdefulla kvadratmetrar där bearbetning och personalisering av närmiljön kunde ske och samtidigt sociala kontakter skapas.
Lekplats på grusunderlag vid bakgårdens betongvägg |
SKOLA – MER TRENDIG ÄN MÄNSKLIG?
Materiefyrverkeri utan särskild funktion – skyddar ”regnskydden” faktiskt mot regn? Kan eleverna på gården uppfatta den lekfulla helhet som byggs upp av kyliga och enformiga fasader? Är samma trendighet som tjänar it-branchens marknadsföringssyfte (jfr HTC-byggnaden invid Kabelfabriken) önskvärd för en skolbyggnad?
P-platsernas antal borde reduceras (och användarna betala) för att åstadkomma ekologisk hållbarhet. Bilarna tar plats och påverkar miljöns karaktär. I Arabiastranden har parkeringen konsekvent förlagts till gatorna. Detta är en riktig lösning, som innebär att gårdarna kan användas för lek och annan utomhusvistelse. Men p.g.a. det stora behovet av p-platser blir gatorna och angränsande områden lätt så vida att stadsrummets intensitet hotas. | Förbindelsen från Bokvillans park över idrottsparken till stranden hotar brista vid gatuparkeringsplatsen. |
Omgivningar
Det ligger en stor utmaning i att passa samman de lösryckta ourbana bebyggelseelementen tätt intill den identitetsmässigt intensiva gamla fabriksbyggnaden Arabia.
KARTA INFÖRS
Vy från söder Förstads- och stadslandskap förmedlas av (utomjordiskt inspirerad?) urban plats | Vy från väster Det är svårt att göra någonting åt det befintliga radhuset på bilderna. Det smälter in i det kuperade landskapet väldigt fint, men bildar ett förstadslandskap i bjärt kontrast till det urbana gatuavsnittet framför Arabia i fonden på bilden ovan. |
Svårare är det att förstå att samma typ av byggande skett idag högre upp i backen (se bilderna nedan). Även dessa nya studentbostäder sitter elegant i terrängen och omgivningen, men manifesterar samtidigt en tydlig förortstillhörighet, som går tvärt emot strävan att placera in Majstad i ett urbanare sammanhang. Den gamla villabebyggelsen är genom sin enhetlighet och sin kvartersstruktur betydligt mer stadsmässig.
Ny förstadsmässig bebyggelse i Majstad
STERIL FASAD MED IMPEDIMENT En nyrenoverad byggnad med inglasade balkonger på Tavastvägen strax intill Arabiastranden. All kommunikation mellan gatan och byggnadens bottenvåning saknas. Fasadestetiken är minimalistisk in till det sterila. Vägen blir lång och enformig för fotgängarna. Här kunde gräsremsan som nu utgör nyttolöst ingenmansland tas i bruk som skyddade spaljéingärdade uterum för bostäderna i lägsta våningen! | FRÅN FÖRSTAD TILL RIKTIG STAD? (Bild: Niko Lipsanen) Fastän de lösryckta lamellhusen längs Tavastvägen på sätt och vis är stiliga och representerar sin tid borde en miljö som denna kunna urbaniseras. För att detta skall vara acceptabelt måste förtätandet samtidigt förbättra stadsmiljön. Framför lamellhusen tätt intill gatan skulle en två till tre våningar hög urban huslänga rymmas. Den skulle sluta gaturummet och bilda par till den långa låga industribyggnaden på andra sidan vägen. Helt avgörande för trivseln är att den tilltänkta husmassan delas upp i korta, gärna färggranna och varierade, men hopbyggda husenheter. |
KARTA INFÖRS
De byggnader som märkts med rött är problematiskt relaterade till den omgivande miljön, speciellt med tanke på graden av urbanitet.
Mer information om Arabiastranden finns på Helsingfors stads stadsplaneringskontors sidor (Arabiastranden finner man genom att välja ”Vad planeras i Helsingfors” från sidans övre balk och därefter ”Projektområden” i kolumnen till vänster).
Tillbaka till sammanfattningen.