Ajankohtaista

Syftet med detta projekt är att formulera en syn på hur Helsingfors stadsplanering kunde utvecklas för att uppfylla kraven på en strikt definierad ekologisk hållbarhet. Följderna av en hållbar stadsplanering kan av stadsborna uppfattas som krävande, då den förutsätter förändrade konsumtionsvanor och livsmönster samt en del ingrepp i den existerande stadsmiljön. Det är därför viktigt att … Read more

Samling kring brunnen eller kyrka mitt i byn: en brunn, odlingslotter, djur eller en verkstad kan fungera som attraktion som ger invånarna en konkret orsak till att besöka gården. Förgårdar förstorar vardagsrummet, skapar social kontroll och kontakter. Hobbyrum, distansarbetsrum, TV-rum, gästrum, bastu med simbassäng m.m.

Drumsö är ingen förort, utan bokstavligen en förstad, med tonvikt på ”stad”. Ön har på sina håll svagt utvecklade innerstadsmässiga drag. Dessa kunde man ta fasta på och stärka bl.a. i östra ändan av Drumsövägen, som efter utbyggnaden av Gräsviken skiljs åt från innerstaden endast av Drumsöbron. Genom att fylla igen några luckor mellan byggnader på Drumsövägen kunde … Read more

Existerar det verkligen ett samförstånd om grundläggande värden beträffande det goda livet eller om behovet att värna om ekologisk hållbarhet i strikt mening? ”Ja, i princip”, är det självklara svaret. Men varför inte i praktiken? Därför att folk kan svara t.ex. ”Ja, i princip, men jag är inte beredd att själv avstå från något för … Read more

Inom stadsplaneringen är ett av de centralaste ekologiska problemen koldioxidutsläppen, då dessa påskyndar klimatförändringen. Dessa utsläpp härrör bl.a. från biltrafiken och uppvärmningen av byggnader. Ett annat problem som har ett direkt samband med hotet mot biodiversiteten och därmed den ekologiska hållbarheten är det ”mekaniska” slitage som ibruktagandet av allt större arealer för mänsklig verksamhet innebär. … Read more

Vi redogör för vår syn på stadsplaneringens målsättningar i stadsvisionen nedan. Här problematiserar vi de överordnade styrande principer, implicita attityder och förhållanden som ställer hinder i vägen för förverkligandet av dessa ideal. Inom stadsplaneringen fästs större vikt vid tekniska och kvantitativt formulerbara normer än vid sådana som har att göra med social funktionsduglighet och trivsel – … Read more

Vi utgår från att planering som bygger på ett visst (och i olika sammanhang varierande) mått av gemenskap är att föredra framom renodlat individualistiska lösningar. Ekologiskt sett är det ju klart att det allt annat lika behövs mindre arealer, energi och materia om fler individer delar på existerande nyttigheter. Men vi utgår också från att … Read more